Emma, Jonathan och Mathias Svenska Mästare i Borås

För Emma handlade det om SM-guld nummer åtta utomhus (7 i höjd och ett i längd), medan Jonathan Carbe och Mathias Ström korades till svenska mästare utomhus för allra första gången.
.

Emma var givetvis storfavorit i det kvinnliga höjdhoppet, speciellt som flera konkurrenter, främst Ebba Jungmark, saknades av skadeskäl. Hon hanterade dock såväl favoritskap som ett traditionellt uselt Boråsväder på ett övertygande och professionellt sätt. Efter att ha klarat segerhöjden 1.90m med god marginal gjorde hon utmärkta försök även på 1.95m.
.
Hon hade med sig Vendela von Corswant i tävlingen. Efter att lätt tagit sig över 1.65m och 1.69m blev det dock stopp på 1.73m för Vendela. Hon hade nog hoppats på lite högre, men en femteplats är inte fy skam.
.

Värmlandstöserna Sofie Skoog och Lisa Engman fick göra Emma sällskap på pallen.
.
Herrarnas tresteg blev som vanligt ÖIS-dominerat. Tråkigt och märkvärdigt nog endast SEX man till start varav 50% ÖIS-are. Inhoppning och inledningen av tävlingen gjordes under helgens värsta skyfall vilket inte var speciellt resultatbefrämjande. Detta till trots motsvarade Mathias och Daniel sitt favoritskap och tog en säker dubbelseger med 15.87 & 15.51m. Det senare för övrigt årsbästa för Daniel.
Erik Olsson var inte speciellt tillfreds med sina 14.04m, och hade ett tramp som var betydligt längre. Men han tog fina SM-poäng med sin femteplats och skall ha all heder för detta.
.

Svensk mästare såväl inne som ute 2013 – Mathias Ström!
.
Helgens stora skräll var tveklöst Jonathan Carbe på 400 meter häck. Han har sannerligen kämpat med en hel del skavanker under årens lopp, men veckorna inför SM gavs det besked om att formen verkligen var i antågande. Personrekordet sänktes till 52.06 vid Världsungdomsspelen och han kom till Borås som statistiktrea efter herrar Åkerström & Olsson.
.
Försöksloppet bekräftade storformen och hans 53.34 tillkom utan större kraftinsats och var f.ö. den bästa försökstiden. ”I morgon kommer det gå fort” var hans kommentar strax efter loppet.
.
Förhandsfavoriten Nicklas Åkerström tog kommando i loppet och hade en ledning i andra kurvan. Jonathan var dock tillräckligt nära för att vi som känner hans upploppsstyrka började yla allt högre!
Trea över åttonde häcken så närmade han sig alltmer… Efter sista häcken var han tvåa men avståndet till Åkerström såg fortfarande lite väl stort ut. Efter en ursinnig kämpainsats passerade han så en stumnande Växjölöpare de de allra sista metrarna och passerade mållinjen som svensk mästare på nya klubbrekordet 51.69 sekunder!
.

Svensk mästare efter en heroisk kämpainsats på upploppet
.
Jonathan blev därmed klubbens andre SM-vinnare på sträckan. Legendariske Kell Areskoug tog sju stycken titlar, den sista 1939. Kell var engagerad i föreningen hela sitt liv och när han äntligen blev av med sitt klubbrekord till Fredrik Meister (52.80m) 1995 så var han på plats och gav lite träningstips.
.

Kell Areskoug – sjufaldig SM-segrare och OS-finalist på 400m häck
.
Carbe var dock inte ende ÖIS-are i häckfinalen. Oliwer Åstrand hade store förhoppningar efter sitt JSM-silver på 52.47 sek. Det blev dock ingen riktig fullträff när nu SM gick på hans födelseort Borås.
Problemet var huvudskaligen den tuffa motvinden på bortre lång som tvingade honom köra med 14 steg mellan häckarna från start. I bättre väderlek kan han köra 13 på de 5 första häckarna vilket medger betydligt bättre resultat. Nu blev det lite teknikbekymmer längs vägen. Den omedelbara besvikelsen över en femteplats kan han nog snabbt lägga bakom sig. Han är ännu relativ nybörjare på sträckan och med lite mer rutin&träning kan det handla om tider under såväl 52 som 51 sekunder för Oliwer
.
Robin Lindgren har tappat i stort sett hela säsongen på skador. Senaste tiden har han dock kunnat träna skapligt och han bestämde sig därför att starta vid SM i favoritgrenen hinderlöpning. Loppet var öppet utan uttalade favoriter och Robin gjorde vad han kunde med en otillräcklig grundträning. Han höll tredjeplatsen i loppet  långt in på upploppet innan unge Sävedalslöparen Vidar Johansson norpade bronsmedaljen från honom.
.

En trött Robin stapplar in på en fjärdeplats på 3000m hinder.
.
Fjärdeplatser är inte roliga och Felix Francois fick också denna otacksamma placering. Konkurrensen på 400 meter var dok tuff och det finns inget att anmärka på insatsen. Att Nick Ekelund-Arenander och Johan Wissman toppade var väntat och Felix gav Dennis Forsman en stenhård batalj på upploppet i kampen om bronspengen.
Eftersom Nick inte får springa i landslaget (dubbelt medborgarskap) så lär Felix dock få chansen att springa i Finnkampen nästa helg.
.

Felix kämpar om bronset med Göteborgskollegan Dennis Forsman i grönt
.
Helgens besvikelse var Alhaji Jengs nolla i stavhoppet. Det var trista väderförhållanden och även andrahandsfavoriten Melker Svärd-Jakobsson rev sin begynnelsehöjd.Men visst känns det jättetråkigt att klubben gick miste om ett ”givet” guld.
18-årige David Kappelin gjorde en utmärkt insats genom att klara 4.63m, endast ett par cm under personlig rekordet. Slutplaceringen blev den åttonde. Magnus Jomyrs 4.42m och Reine Eklunds nolla i protokollet glömmer vi snabbt.
.
Ronja Fjellner i kvinnornas 1500m-lopp. Hon ligger tvås från höger med nr 464. Blivande segrarinnan Linn Nilsson (Hälle IF) innerst med nr 126.
.
Här följer en summering över samtliga våra resultat:
.
M 400m 4. Felix Francois 48.21 fö 48.72
M H 400m 1. Jonathan Carbe 51.69 fö 53.34
M H 400m 5. Oliwer Åstrand 53.48 fö 54.04
M Hinder 4. Robin Lindgren 9.09.84
M Höjd Ola Carlsson 1.91
M Stav 8. David Kappelin 4.63
M Stav 9. Magnus Jomyr 4.42
M Stav – Alhaji Jeng rev beg.höjd
M Stav – Reine Eklund rev beg.höjd
M Tresteg 1. Mathias Ström 15.87
M Tresteg 2. Daniel Lennartsson 15.51
M Tresteg 5. Erik Olsson 14.04
K 1500m 5. Ronja Fjellner 4.42.41
K Höjd 1. Emma Green-Tregaro 1.90
K Höjd 5. Vendela von Corswant 1.69
K Stav – Thea Nyberg rev beg.höjd

.

Efter helgen tre SM-tecken är vi uppe i totalt 580 stycken sedan första SM-tävlingen i Helsingborg 1896.

ÖIS storslagna vinnare i seriematchen!

Det  har varit en lång och spänd väntan sedan den första av två seriematcher avgjordes i Habo i början av sommaren. I lördags skulle det avgöras om det blev ÖIS eller MAI som slutade som segrare i division 3. Och även om det senare visade sig att både ÖIS och MAI kom att avancera till division 2 så var det väldigt viktigt för oss att vinna serien!
.
Vi kom till Påskbergsvallen i Varberg på lördagsförmiddagen med ett försprång på 2,5p så allt var långt ifrån avgjort. MAI var grymt revanchsugna. De andra lagen hade inte speciellt mycket att säga till om utan krigade i en egen division om vem som skulle bli 3a i serien.
.
Det hela började med en ny superduell mellan ÖIS Felix Francois och MAI:s supertalang Austin Hamilton. Tyvärr upprepade sig historien från Habo, att Austin slutade knappt före Felix. Då gällde det 200m. Nu gällde halva distansen och det skiljde bara 1 hundradel mellan dem. 11.05 mot 11.06s!
.


.
Men sedan handlade det nästan bara om ÖIS. Jonathan Carbe defilerade hem sitt 400m häcklopp och joggade in på 54.27s. Nyförvärvet i slägga, Alexander Messer gjorde vad han skulle och roterade hem en enkel seger i slägga på 42.19m. Detta var Alex första tävling på 3 år!!
.


.

Segrar fick vi också genom den flygande revisorn Deniz Mashid som flög över 4.50m i stav ochFelix Francois som i elegant stil, utan att förta sig vann 400m på 49.82s. Även löparduon Robin Lindgren och Carl Senorski var fullständigt överlägsa på 1500m och 3000m hinder. Tiderna för de båda duracellkaninerna blev 4.12 för Robin och 9.55 för Carl.
.


.

Daniel Lennartsson tog en andraplats i längd på resultatet 6.99m, slagen av UVM-finalisten Thobias Nilsson Montler på 7.19m. Emil Svensson som inte förmår hoppa höjd ännu gick in och knep andraplatsen i kula efter en viss Gardenkrans från MAI. Emils resultat skrevs till 12.32m.
.

.
6 segrar och 3 andraplatser när bara en gren återstod, nämligen svensk stafett där man springer 100-200-300-400m. ÖIS ställde upp med den starka kvartetten Wahlqvist-Lennartsson-Francois-Carbe. Alla som var i Habo minns hur stafetten slutade där, då ÖIS förlorade med bara 2 tusendelar över Malmö. Men efter den svenska stafetten var ordningen återställd och Carbe fick fick föra pinnen i mål som segrare.
.
ÖIS vann totalt med hela 6,5p över Malmö!

Emma Green Tregaro var nere i Tyska Eberstadt och hoppade 1.91m i höjd i inte allt för optimala förhållanden. Regn och hala banor försämrade resultatet en aning.

Text: Erik Olsson
Bild: Yannick Tregaro

Stark femteplats på nytt årsbästa för Emma

Emma gjorde sin tionde raka final i ett internationellt utomhusmästerskap i Moskva. Hennes slutliga femteplats var verkligen en toppinsats. Hennes nya årsbästanotering 1.97m var än starkare med tanke på de hälsenebekymmer hon dragits med senaste tiden.

.
Ingångshöjden var satt till närmast vansinniga 1.89m! År från år skärper man höjningsschemat och det känns som man bara vill raska undan tävlingen så snabbt som bara möjligt. Flera av tjejerna tvingades nu gått in på en höjd endast ett par centimeter under sina personrekord vilket sannerligen inte är positivt för resultatnivån.
.
Emma hade dock inga problem med ingångshöjden. Andra höjd var 1.93m(!) och här rev hon sitt första försök. I det andra klarade hon dock med en lätt touch på ribban.
.
Sedan 1.97m som tredje höjd i tävlingen, vilket alltså var två cm över Emmas årsbästanotering. I sitt andra försök lyckades hon slingra sig över ribban och det kändes som om hon därmed fick ut sitt maximum för dagen. Åtminstone ett skapligt försök på två meter, men inte riktigt nära.
Hade hon inte haft rivningar på 1.93m och 1.97m så hade hon fått dela bronset med Ruth Beitia och förhandsfavoriten Chicerova som var skyhögt över 2.00m men klackade ner ribban i slutskedet.
.
.
Sammantaget är det bara att lyfta på kepsen för våra två VM-deltagare, Emma och Alhaji, som bägge gick till final och noterade nya årsbästan med 1.97m (5:a) respektive 5.65m (9:a).
.
På hemmaplan noterar vi goda insatser inför kommande SM-tävlingar av Mattias Ström och Felix Francois. De tävlade vid Norway Games på Bislett och noterade fina 15.87m (tresteg) och 47.76 (400m).

Emma bombsäkert till tionde raka mästerskapsfinalen utomhus!

Allt snack om ömma hälsenor syntes som bortblåst när Emma lekande lätt kvalade in till VM-finalen på torsdagsmorgonen. Det krävdes faktiskt bara två hopp, 1.88 och 1.92, innan hon kunde knalla tillbaks till hotellet och käka lunch. I bägge hoppen hade hon åtskilliga centimeters marginal till ribban och det såg minst sagt imponerande ut!

.
Detta innebär att Emma nu gått till sin TIONDE RAKA mästerskapsfinal utomhus sedan succédebuten i Helsingfors 2005. Frågan är om någon annan svensk friidrottare utfört en liknande prestation. Carolina Klüft slapp ju kvaltävlingar i sjukamp. Det skulle väl möjligen handla om Stefan Holm i så fall.
.
Äntligen känns det också som om media sent omsider börjat inse Emmas storhet. Länge har hon fått stå i skuggan av Kajsa Bergkvist och man har allt som ofta fått höra att hon inte får ut sin fulla kapacitet. I själva verket har hon ALLTID presterat på topp när det varit dags för mästerskap. Att Kajsa var en sagolik hoppare på sin tid och klarade världsrekord 2.08m inomhus innebär inte att allt skall jämföras emot detta. Två meter är fortfarande en drömgräns som bara en handfull (i år två stycken hittils) tjejer lyckades bemästra.
.
I kvalet var det främst ryskorna Chitjerova och Shkolina som imponerade medan årets statistiketta (2.04m) Barrett tog ingångshöjden 1.83m först i tredje försöket. Gör dock inte misstaget att räkna bort henne ur guldstriden! Det är en inspirationsmänniska som mycket väl kan hoppa en bit över två meter i finalen.
I vilket fall som helst kan vi se fram mot en spännande final där Emma faktiskt har en liten medaljchans om allt stämmer. Man skall dock komma ihåg att 12 av tre finalister har klarat 1.95m eller högre i år, det vill säga lika högt som Emma. Det kommer förmodligen krävas två meter för en bronspeng.
.
Så här ser Emmas makalösa mästerskapssvit utomhus ut:
.

2005 VM Helsingfors 3. 1.95m / kval 1.91m
2006 EM Göteborg 11. 1.92m / kval 1.92m
2007 VM Osaka =7. 1.94m / kval 1.94m
2008 OS Peking 9. 1.96m / kval 1.93m
2009 VM Berlin =7 1.96m / kval 1.95m
2010 EM Barcelona 2. 2.01m / kval 1.92m
2011 VM Daegu 11. 1.89m / kval 1.95m
2012 EM Helsingfors =3 1.92m / kval 1.90m
2012 OS London 8. 1.93m / kval 1.93m
2013 VM Moskva  ? ?          / kval 1.92m

.


Så sent som i mars månad tog Emma sin senaste mästerskapsmedalj när hon kom trea vid Inne-EM i Scandinavium.
.
Så här ser finalfältet ut i finalen som avgörs på lördag med start kl 16.00
.

PB  SB
Airine Palsyte Litauen 1.96m 1.95m
Alessia Trost Italien 1.98m 1.98m
Anna Chicherova Ryssland 2.07m 2.02m
Emma Green-Tregaro Sverige 2.01m 1.95m
Irina Gordeeva Ryssland 2.04m 1.97m
Ruth Beitia Spanien 2.02m 1.95m
Svetlana Shkolina Ryssland 2.03m 1.98m
Brigetta Barrett USA 2.04m 2.04m
Xingjuan Zheng Kina 1.95m 1.92m
Kamila Stepaniuk Polen 1.99m 1.99m
Justyna Kasprzycka Polen 1.95m 1.95m
Levern Spencer Saint Lucia 1.98m 1.95m
Marie-Laurence Jungfleisch Tyskland 1.95m 1.95m

.

Också den andre ÖIS-aren i Moskva, Alhaji Jeng, svarade för en högklassig insats. Ja, i själva verket gjorde han sitt bästa mästerskap sedan Inne-VM 2006 just i Moskva.
.
Få hade räknat med en finalplats efter de svaga insatserna vid fjolårets mästerskap. Via 5.40m i första försöket och 5.55m i andra med imponerande marginal till ribban gick han dock igenom det nervpressande kvalet.
.
Väl i finalen kom det oroande rapporter om hälsenesmärtor vid inhoppningen. Ett avbrutet första försök på tuffa starthöjden 5.50m gjorde inte oss åskådare mindre nervösa.
Sedan klarade han dock i rask takt såväl 5.50m som nya personliga årsbästat 5.65m!
Årets bästa resultat i årets viktigaste tävling gav en slutlig niondeplats i en riktigt högklassig final. Sensationellt nog fick jättefavoriten Lavillenie stryk av tyske Holzdeppe.
.

En riktigt stark insats i Moskva av Alhaji!
.
Så passar vi också att gratulera Magnus Jomyr som den kommande helgen deltar i den Nordiska Juniorlandskampen för 19-åringar som avgörs i finska Leppävaara.
Han kvalificerade sig via en andraplats vid JSM i Västerås på personrekordet 4.83m.
.

Magnus Jomyr åker till Finland i helgen
.
På hemmaplan pågår också uppladdningen inför den andra seriematchen som avgörs i Varberg den 24:e augusti. Efter den första holmgången i Habo har vi ett par poängs ledning över ärkerivalen MAI, men kampen är långt ifrån vunnen än. Ett positivt besked kan vi dock lämna redan nu. Långtidsskadade Robin Lindgren är tillbaks på banan igen och kommer att springa 1500 meter. Faller det väl ut kan det också bli SM-start på hinder i Borås helgen efteråt.
.
Lagkapten Erik Olsson återkommer inom kort med laguppställningen inför denna viktiga drabbning.
.
Får vi anledning att jubla också den 24:e?

Första steget taget – MAI besegrades i Habo!

Det blev en veritabel klang och jubelföreställning när ÖIS gjorde sin första seriematch sedan 1997! I ett härligt sommarväder drabbade vi på lördagen samman med våra klassiska kombattanter Malmö AI och fyra andra föreningar på Slättens IP i Habo.

Förväntningarna var högt uppskruvade vilket märktes redan under resan dit… Mattias Ström genomförde en mycket elegant Mooning vilket gav full stilpoäng. Vi replikerade dock med att något senare ställa av minibussen bakom en hästtransport och anlända till Slättens IP med klar tidsmarginal.

När tävlingarna sedan inleddes så stod det mycket snart klart att det handlade om en ren duell mellan MAI och ÖIS, övriga hade mycket litet att sätta emot. Så här gick det gren för gren:

200 meter

Felix gjorde en lysande insats trots att han fick se sig knappt besegrad av supertalangen Austin Hamilton. Denne var snabbast ur blocken och hade en meterledning efter 50 meter. Sedan jobbade sig Felix allt närmare och var i det närmast ikapp vid 150m. Sedan blev han lite spänd och Austin kunde dryga ut sin ledning något. 21.54 emot 21.68 var suveräna tider i en marginellt för stark medvind av 2.2 sekundmeter.

400 meter

På bilden ovan har startskottet just avlossats och än så länge har motståndarna kontakt med Jonathan Carbe. Redan 50 meter senare var dock loppet i praktiken avgjort då Carbe petade i högsta växeln och passerade 200m på 22,9 trots motvind på bortre lång. I sin ensamhet höll han stilen bra hela vägen in och hade en segermarginal på 1.69 sek när han passerade mållinjen efter 49.18 sekunder. En alldeles glimrande säsongsöppning.

800 meter

Daniel Skatt fick ett ganska perfekt upplägg av loppet. Han tog rygg på löparna från MAI och Udd och kunde jogga runt första varvet på ca 61 sek. Sedan skruvades tempot upp något och 600m passerades på 1.30, fortfarande med Skatt som trea. På upploppet var det dock spel mot ett mål och vår stolte representant seglade ifrån till en klar seger på personrekord och banrekord 1.59.63. Med tanke på att första varvet gick på 61 och andra på 58½ finns det kapacitet att kapa både 2 och tre sekunder på den tiden.

5000 meter

Joakim Johansson inledde stark med en första kilometer på ca 3.07. Strax därefter skruvade dock den starke MAI-löparen upp tempot och hakade av Jocke. Därefter handlade det om att rädda andraplatsen och fem poäng för en ganska så sliten ÖIS-are, märkbart tagen av hettan. Det lyckades han också med, men tiden 16.59 vill han nog glömma så snart som möjligt…

110m häck

Oliver Åstrand skulle göra sin debut på seniorhäckarna var det tänkt. Han hade dock drabbats av en halsinfektion och såg så dimmig ut på uppvärmningen att vi beslöt oss för att spara honom och kasta in en reserv i form av Daniel Lennartsson. Denne gjorde ett antal inlöpningar som avslöjade en alldeles utmärkt teknik. När startskottet ljöd så gick han till täten före MAI:s deltagare redan efter ett par häckar och drygade sedan ut försprånget för varje häck. 15.67 är ett imponerande resultat i det första loppet någonsin på höga häckar för Daniel. Dessutom i en motvind av 0.6 m/sek

Höjdhopp

När samtliga motståndare rivit ut sig gick Daniel Lennartsson in på 1.92m – och rev grovt i första försöket! Pulsen hos ÖIS-arna sjönk dock till acceptabla nivåer han lätt klarade i sitt andra försök. Sedan fortsatte han med att sätta banrekord med 2.05m innan 2.10m slutligen blev lite för högt.

Trestegshopp

Mattias Ström började med att äta lunch och att ligga och sova på gräsmattan. Därefter höjde han banrekordet med drygt två meter till förnämliga 15.90m i en medvind av 1.5 m/sek. Han inledde tävlingen med 15.74w (+2.2 m/sek) och hade sedan några ogiltiga innan segerhoppet kom i den femte omgången. En stabil och lovande säsongsöppning för Mattias.

Diskuskast

Jonathan Gren gjorde en sensationellt stark insats med fyra kast över 41 meter och sitt gamla personrekord. Hans 42.06m räckte faktiskt till ledning ända fram till tävlingens allra sista kast då den yngsta brodern Gardenkrans (Jakob född 1997) lyckades få till en träff på 42.25m. Lite försmädligt men ändå en femstjärnig insats av den gode herr Gren.
.

Spjutkastning

Lagledare Olsson var satt under stark press när det var dags hans sjätte och sista kast. Hans inledande kast var långt ifrån fullträffar (hans ställde upp spjutet för mycket) och han låg på en fjärdeplats närmast efter Per-Ola Åkerman. I sitt sista kast visade han dock sig vara en ytterst värdig lagledare genom att vräka på på ett nytt personbästa med dryga tre meter. 48.94m och avancemang förbi nämnde Åkerman.

Stafett 4×100 meter

Tävlingen avslutades med ett fantastiskt spännande stafettlag. Målsättningen var en andraplats med säkra växlingar för att inte riskera några missöden. Men det blev en järnhård duell med MAI där vår slutman Carbe vräkte sig över mållinjen, absolut jämnsides med Malmökillen. Nervös väntan vidtog innan det annonserades att MAI vunnit med TVÅ TUSENDELARS marginal, bägge lagen på 42,03 sek!
Tiden var betydligt bättre än vi kunnat drömma om och tillkom som sagt med mycket säkra växlingar.
Daniel Norgren gladde med en förnämlig förstasträcka, en febersjuk Oliwer fixade sin andrasträcka utmärkt trots att han inte var i bästa slag. Herrar Francois och Carbe sprang lysande och hade dessutom en perfekt sistaväxel.

När poängen summerats kunde vi glädja oss över att ha besegrat våra kombattanter Malmö AI med 54 poäng emot 51½! En ledning som känns väldigt bra att luta sig emot inför nästa match som går i Varberg i slutet av augusti.
.

Stolta segrare vrålar ut sin glädje på Slättens IP i Habo
 
Yannick Tregaro tog alla de fina bilderna och skrek och jublade dessutom så att det ekade
över hela Vättern!